Skriftens historia

Under september och oktober månad har vi elever i  år 3-6 arbetat med att forska om skrivkonsens historia.

Violetta berättar för skolans elever att alltsammans började mellan floderna Tigris och Eufrat i Mesopotamien ( nuvarande Irak). Detta område , som ni ser på fotot, sträcker sig från Arabiska Viken till Iraks huvudstad Bagdad, var mellan 3300 och 2000 före vår tideräkning uppdelat mellan de båda länderna Sumer i söder och Akkad i norr.

  Sumererna var stora handelsmän och det blev svårare för dem att komma ihåg vad de enats om .Man böjade anteckna genom att rita på lera och formade av vasstrån  förenklade bilder av exempelvis en oxe. På det viset uppstod Piktogrammen. Det var i Uruks tempel som man hittade den första lertavlan.

 Kristoffer fortsätter att berätta om att ungefär år 2900 f.kr. försvann piktogrammen . De började anteckna alltmer och ville ytterligare förenkla bilderna. Nu började märken i form av trianglar och linjer att tryckas . Denna skrift kallas för Kilskrift. Texten handlade fortfarande om räkenskaper och hur sumerernas samhälle var uppbyggt. De som kunde skriva kallades för Skrivarna och det var de som hade makten.

 I Egypten uppstod  samtidigt den heliga skriften Hieroglyfskriften, ett mer avancerat bildspråk, berättar Erik.  Den  skrevs  på papyrus och  tecknen formades  med en lång rörpinne.

 Det var  den franske egyptologen Jean-Francois Champollion som avslöjade hemligheten med  hieroglyferna och samme man tydde texten på den berömda Rosettestenen, som upptäcktes år 1799 under Napoleons egyptiska fälttåg.

Tusen år före vår tideräkning uppfanns  alfabetet, berättar Moa. Det var Fenicierna, som seglade runt Medelhavets  kuster, i Nordafrika och  till Italien. Deras alfabet med 22 bokstäver innehöll inga vokaler , bara konsonanter. Alfabetet utvecklades av grekerna, etruskerna och romarna.

Det svenska alfabetet med 28 bokstäver är baserat på det romerska alfabetet.